Tiden hår så himla fort fram. Jag är inne på 2:a terminen nu på undersköterskeutbildningen och det är ca 2,5 månad kvar innan den terminen är slut.Min graviditet har oxå flygit fram från att det knappt syntes något till en stor tung kula till mage. min lilla älskling har börjat "mini ettan" och han trivs som fisken i vatten. han kommer hem och berättar om allt roligt dom gjort och hur mycket nytt dom fått lära Sig. vi fick ju reda på att det var en liten tjej vi väntar och hon är sjövild där inne i magen. Vi har hämtat bebisaker nu så det är nu han RIKTIGT fattat att man verkligenskall få ett till barn. det jobbiga är tröttheten som konstant sitter i kroppen.Jag vet inte varför men jag har helt plötsligt bötjat bli sjukt nervös och rädd innför förlossningen. kan det vara pgr av att jag minns hur fort och sjukt ont det gjordenär jag födde mitt första barn? Det gick fort jag öppnades otroligt snabbt och smärtan var nästan outhärdlig. jag hann inte få någon som helst smärtlindring utan födde normalt. kan det vara det som gör mig rädd nu? Får prata med min barnmorska som jag har nu som dessutom var min barnmorska när jag väntade min son.Hur som helst så kommer mor o far hit senare i dag och då blir det gooooodkyckling gjord av min älskade man och jättegod paj till efterätt gjord av mig :-)Så nu får ni ha det gött där ute i landet....TJINGALING <3