Ensamhet är en sak jag inte riktigt klarar av, en stund går bra men efter ett tag börjar jag att klättra på väggarna. Panikatacker finns det något äckligt värre????  Panikatacker har jag haft sedan jag var mycket liten, jag tror att det började när jag var ca 5-6 år gammal. Vad som triggade igång det vet jag än i dag inte. Det hemska med mina atacker är att dom kommer helt plötsligt, tyderligen är det normalt att det blir så har jag hört men det hjälper inte mig. Jag fick en panikatack i gårkväll när jag satt hemma sj och tittade på tv. Jag bara satt där och helt plötsligt känndes det som om jag vart livrädd för något, det var som en explotion och en iskall våg gick rakt ut i kroppen. Detta händer oftast när jag är själv, men jag fattar inte varför eller hur jag ska få bort det?

Någon som har något/ra råd?  

Tjingaling!